Matparken:

Tanken på en Matpark är genial men inte ny. Man kan smaka på ordet och direkt få en helt annan upplevelse av vad en park kan vara till för, hur en park kan bli meningsfull på fler sätt. Odlingsyran växer så det knakar i svenska städer. Det är fantastiskt. Ändå ligger vi efter. I länder som USA, Kanada, England, Nya Zeeland och Australien har man sedan länge vad man kallar Community Gardens. I Sverige talar vi nu om matpark, kollektivlott, trädgårdspark.

Definitionen är en gemensam yta som odlas och används kollektivt av ett antal personer i närområdet. Det skiljer sig därmed från våra koloniträdgårdar som brukar ligga på andra platser än där man bor och som stängslas och brukas för privat odling. Community Gardens ligger mitt i bostadsområdena och kommer till i syfte att försköna och skapa social gemenskap, ge utrymme för både matproduktion och rekreation d v s lek, vila, förhöjd livskänsla. Vissa används också i utbildande syfte för att lära ut om odling och matens ursprung. Större CG:s kombineras ofta med farmers markets och ger ungdomar i området möjligheter till jobb under säsong. Till skillnad från grönområden är Commynity Gardens ofta självorganiserande i en bottom up organisation som sköts av brukarna själva. Begreppet ”empowerment” kommer väl till pass, egenmakt. En del CG:s har kommit till stånd därför att boende i ett område tagit ödetomter i besittning, andra har kommit till för att medvetet stärka hållbar utveckling, bryta allientation och socialt utanförskap. Närodlad mat är en
bristvara i större städer. Matparken i Uppsala är fint exempel på hur man kan göra.
http://matparken.wordpress.com

Marina Queiroz är en av initiativtagarna.
Läs också hennes inspirerande examensarbete om stadsjordbruk:
http://stud.epsilon.slu.se...
social ekonomi grön ekonomi grön design grön energi
home om oss kontakt